2:a advent.

Idag när jag vaknade hade det kommit ännu mer snö. Faktiskt otroligt mysigt! Jag kanske är löjlig men jag vill klä på mig täckbyxorna och springa ut och leka i snön, men har inte haft någon anledning idag då jag helst inte går ut ensam och baskar. Då kanske folk tror att det har klickat för mig?

Snön i morse och i eftermiddag.

Efter en rätt så lång och seg dag i TV-soffan så beslutar jag mig för att gå och handla lite när mörkret föll på. Det var faktiskt ännu mer snö än vad det såg ut att vara ifrån fönstrena. En stackars människa verkar ensam ansvara över att ploga i centrum och jag hör hur det pågår fortfarande utanför. Det var lite lätt trafikkaos vid torget och bilar körde i vänstertrafik för att inte störa snöröjjaren.

Väl hemma igen så bakade jag fudge och kokade julkorv och potatis till middag. Eftersom jag misslyckat och underkokat allt med liknande recept tidigare så körde jag på hårt den här gången. Hade lite högre värme och rörde för fulla muggar. När drygt halva koktiden gått så ser jag ju att det inte går att koka mer. Det blev liksom en torr sörja… Så jag fick ha det i en form för att svalna direkt. Detta gjorde att de blev lite torra och faller i sönder men smaken var det inget fel på. Mycket godare än på mârten! Nästa gång får vi försöka att göra ännu bättre.

Middagen avnjöts framför Ink Master USA och sen somnade jag till lite grann. Vill för övrigt berätta om en lite konstig grej som hände med bilden av min fudge som jag lade upp på instagram. Den fick en jättemörk märklig skugga över sig som den inte hade varken med eller utan instagramfiltret. Ser ut som jag laddat upp den dåliga bilden. Här nedanför så ser den ut som den ska i alla fall.

Min lätt misslyckade fudge.

Sen vill jag passa på att nämna min vän Malins nya blogg här på enmammaslykke.blogg.no där hon berättar om sitt vardagsliv och hur det är att vara nybliven mamma till idag 5 månader gamla Emeline. Malin har funnits i mitt liv som bekant i många år och under de senaste åren så har vi blivit riktigt bra vänner och jag är hemma hos henne och besöker henne rätt som det är. Då får jag givetvis inte umgås med Emeline så mycket eftersom att malins chihuahua Hilma tycker om mig så mycket. Men Malin har inget emot att ses ute på en shoppingrunda för en kaffekopp eller två heller så då får man se mer av Emeline med. En bidragande faktor till att jag och Malin har blivit ännu närmare vänner är att Malin har arbetat tillsammans med min syster Sophie under några år nu och de kommer också väldigt bra överens.

Emeline och vakthunden Hilma.