Jag har inte bloggat om min vardag på över 2 år men eftersom min vän Therés bloggar ganska aktivt nu för tiden så blev jag sugen på att läsa min blogg och nu efter att ha kollat bloggen blev jag sugen på att skriva igen. Det här inlägget blir dock inte det mest intressanta eller fokuserade till ett ämne. Svårt att veta var man ska börja efter den här tiden.
Det har gått drygt 8 månader sedan mamma gick bort i cancer. Livet tog på många sätt en paus när hon var sjuk och det här att dela med sig av vardagen blev plötsligt svårt... Det värmer i hjärtat att läsa om middagar hos mamma och saker vi gjorde ihop i äldre inlägg här i bloggen. Det är ord från en annan människa än den jag är idag. Ord skrivna från en kille som nog trodde att hans mamma var odödlig. Så snabbt livet kan förändras. För 2-3 dagar sedan kom det som en reflex ur mig att jag så naturligt var tänkt att ringa mamma. Det var inte bara en tanke att jag hade lust utan för en sekund så var jag verkligen påväg. Hennes mobiltelefon ligger avstängd i min hemnes-byrå. Ingen som skulle ha svarat. Saknar henne väldigt mycket :-(
Annars kämpar jag nog med detsamma än, det där att inte bara jobba utan att leva och göra saker som gör vardagen minnesvärd. Det har blivit extra tufft efter den tiden som har varit men jag är fast besluten över att fortsätta resa och uppleva saker, träffa nya människor och skapa nya minnen.
Det var allt för ikväll.
Tatuering jag gjort i sommar, till minne av min mamma "Över ängarna sprang en liten flicka som bara var lycklig - Gunbritt Johanson"
